Kreationism vs evolutionsteori- Finns det en debatt?

Finns det en debatt?

Jag hävdar att så inte är fallet!

Kreationisterna påstår att det finns två alternativ. Evolutionsteorin och ID (eller kreationism).
Argumenten de har är gammal skåpmat som redan är motbevisade om och om igen.

ID har inget med vetenskap att göra utan bygger på tro och en viljan att skapelsen i bibeln skall vara sann.

Det där vet ni redan. Det också är därför anledningen till att det i egentlig mening inte finns någon debatt.

Det finns helt enkelt inget att debattera om.

Nu är det ju så att kreationisterna gärna vill framstå som vetenskapliga och släppas in i forskningen och de vetenskapliga institutionerna. Så de försöker, om och om igen, att poppa upp och "utmana" erkända forskare och tror att de på så sätt skapar debatt.

Det är inte mer debatt än den jag har med min dotter varje kväll (nåja, inte varje kanske) när det är läggdags och hon inte vill gå att lägga sig. Samma argument, samma känslor inblandade varje gång. Det är INTE debatt.

Ska vi sluta argumentera mot dem? Nej, självklart inte. Men vi behöver inte bjuda in till diskussioner heller. Det göder bara deras tro på att de har ett existensberättigande. Annat än för att över sig på argumentation och retorik då. :-)

Hårklyverier och semantik kanske men det är viktigt att inse att det inte är en debatt om kreationister har en alternativ vetenskaplig teori eller inte. Det är helt enkelt så att den inte uppfyller kraven på att vara en vetenskaplig teori.

Ett tankeexperiment

Är det ett rimligt antagande att gud* finns?

Vanligtvis brukar troende svara "ja" på frågan och hävda att man minsann inte kan bevisa att gud inte finns.

Istället för att ägna sig åt negativ bevisföring så föreslår jag ett tankeexperiment, "evil god hypothesis" föreslaget av filosofen Stephen Law.



Hypotesen går ut på antagandet att universum skapades av en alltigenom ond gud.
En absurd tanke tänker du? Det finns ju så mycket godhet i världen!
Men är den så absurd? Vad händer om vi vänder på teodicéproblemet.

En av teodicéproblemet beskrivningar:

”

Antingen vill Gud utplåna det onda, men kan det inte. Eller så kan han det, men vill inte. Eller så varken kan eller vill han. Om han vill men inte kan är han maktlös, vilket går emot hans natur. Om han kan men inte vill är han ond, vilket också går emot hans natur. Om han varken vill eller kan är han både ond och svag och är alltså inte Gud. Men om han vill och kan, vilket är det enda som stämmer överens med vad han är, varifrån kommer då det onda och varför gör han inte slut på det?

„

Låt oss vända på det. Vi ersätter "ont" mot "gott":

Antingen vill Gud utplåna det goda, men kan det inte. Eller så kan han det, men vill inte. Eller så varken kan eller vill han. Om han vill men inte kan är han maktlös, vilket går emot hans natur. Om han kan men inte vill är han god, vilket också går emot hans natur. Om han varken vill eller kan är han både god och svag och är alltså inte Gud. Men om han vill och kan, vilket är det enda som stämmer överens med vad han är, varifrån kommer då det goda och varför gör han inte slut på det?




Om vi brottas lite med de teodicélösningar som finns formulerade, så framgår det ganska snart att de passar lika bra inverterade.

Det går alltså att resonera sig fram till existensen av en ond gud. Detta borde rimligtvis ställa till lite problem för en troende. Att avfärda den onde guden innebär också att avfärda den gode guden eftersom de bygger på samma premisser.

*Syftar på den gud som återfinns i kristendomen.

En liten bok med stort innehåll

Vad är humanism? Är alla humanister ateister? Vad tror en humanist på? Det är några av många frågor den brittiska filosofen Stephen Law går igenom i boken "Kort om Humanism". Bokens orginaltitel är "Humanism: A Very Short Introduction".

Stephen Law är lektor i filosofi på Heythrop College, University of London samt även huvudredaktör för tidskriften "Think" som ges ut av The Royal Institute of Philosphy.



Kort om humanism är precis vad titeln indikerar, en beskrivning av det sekulära synsätt på tillvaron som präglar humanister.
Boken går inledningsvis igenom ett antal punkter som kännetecknar en humanists världsbild och varför humanism inte är en tro.Fortsättningsvis så redogörs det för humanismens rötter som sträcker sig åtminstone tillbaka till antiken samt tankarna hos kända filosofer genom tiderna.
Läsaren får snabbt en god idé om vad som utgör en humanists grundfilosofi.
Vidare så fortsätter boken med argumentation för och mot Guds existens. Eftersom humanister ansluter sig till ateismen eller agnosticismen, så syftar dessa kapitel till att redogöra för om tron på en eller flera gudar håller för en rationell granskning. Läsaren bjuds in till några tankeexperiment som på ett lättfattligt sätt illustrerar varför humanisten avfärdar gudstro som mer eller mindre orimlig.
Boken redogör även för hur humanisten ser på etiska frågor och begrepp som moral samt varför det inte är förbehållet troende. Boken snuddar även vid frågan "livets mening".

Boken vänder sig, upplever jag det som, till dem som är nyfikna på humanismen och humanistens livsåskådning. Även om publiken i första hand troligen är ateister eller agnostiker som sympatiserar med humanismen, så kan boken även tilltala människor som har en deistisk syn men förhåller sig skeptiska till religion.

Stephen Law förmedlar en ganska nyanserad beskrivning av humanismen och synen på religion - långt ifrån så som ateister och humanister har beskrivits i dagens debattklimat. Han skjuter, på ett utmärkt sätt, hål på myter som att ateism skulle vara en tro eller att moralen är sprungen ur religion. Det rationella tänkandet och vetenskapen framhålls som basen i humanismen.
 Jag tycker nog att han uppehåller sig lite mycket vid just argumentationen för/mot Gud som återkommer i alla resonemang. Hade gärna sett en bredare genomgång av rationellt tänkande och filosofi samt argumentation mot vidskeplighet även i andra former än religion och gudar.